Kliniska studier på Avosol
1. Blotman F, Maheu E, Wulwik A, Caspard H, Lopez A.:
Efficacy and safety of avocado/soybean unsaponifiables in the treatment of symptomatic osteoarthritis of the knee and hip. A prospective, multicenter, three-month, randomized, double-blind, placebo-controlled trial.
Rev Rhum Mal Osteoartic (Engl. Ed.) 1997; 64:12, 825-834.
En av anledningarna att ge "struktur-förändrande, långsamt-verkande" läkemedel vid artros är att därmed minska behovet av mediciner med en mindre gynnsam biverkningsprofil, nämligen smärtstillande medel och NSAID:s.
Författarna genomförde en tre månader lång prospektiv, randomiserad, dubbel-blind, placebo-kontrollerad (parallella grupper) studie med syfte att bedöma effekten av Avosol. Det primära måttet på effekt var minskad förbrukning av NSAID:s.
Patienter med röntgenologiskt verifierad artros i knä eller höft och med daglig smärta, som hade krävt NSAID-preparat under mer än tre månader (VAS > 25 mm, Lequesne's index > 4) utvaldes och gavs antingen Avosol (300 mg per dag) eller placebo under tre månader (90 dagar). Under de första 45 dagarna gavs också ett NSAID-preparat.
Det primära måttet på effekt var det minskade behovet att ta detta preparat (antal patienter som "took back" NSAID). De sekundära måtten var dels den totala mängden NSAID-preparat som behövdes och dels uppskattningen av smärta och funktion ("overall ratings" av såväl patient som läkare) samt smärtuppskattning med VAS och Lequesne's funktionella index. (LFI mäter 10 parametrar på en skala mellan 0-24 i avseende på smärta/obehag under olika omständigheter, maximal gångsträcka samt dagliga aktiviteter).
163 patienter deltog, 80 i Avosol-gruppen och 83 i placebogruppen. Medelåldern var 63 år. 101 patienter hade käleds-artros och 62 hade höftledsartros.
Vid utvärderingen på 45:e dagen var antalet patienter som behövde NSAID-preparat mindre i Avosol-gruppen än i placebo-gruppen. Efter den 54:e dagen var tiden utan NSAID-preparat kortare i placebogruppen än i Avosol-gruppen.
Måttet på funktion (functional index) visade en signifikant högre grad av förbättring i Avosol-gruppen än i placebo-gruppen. Totaluppskattningen gjord av patienten var signifikant bättre i Avosol-gruppen än i placebogruppen. Smärt-index visade ingen skillnad. Biverkningsfrekvensen (det rörde sig om mag-tarm-besvär) var lika i båda grupperna.
2. Maheu E, Mazieres B, Valat JP, Loyau G, Le Loet X, Bourgeois P, Grouin JM, Rozenberg S.:
Symptomatic efficacy of avocado/soybean unsaponifiables in the treatment of osteoarthritis of the knee and hip: a prospective, randomized, double-blind, placebo-controlled, multicenter clinical trial with a six-month treatment period and a two-month followup demonstrating a persistent effect.
Arthritis Rheum 1998;41(1):81-91.
Syftet med undersökningen var att studera effektivitet och säkerhet med Avosol hos patienter med artros i höft eller knä, speciellt att studera eventuell kvardröjande effekt efter avslutad behandling.
164 patienter med smärtsam artros i knäled (114) och höftled (50) rekryterades för en prospektiv, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad (parallella grupper), multicenter-studie med en 6 månader lång behandlingsperiod och en 2 månaders uppföljningsperiod.
Effekt mättes genom att registrera funktionsförbättring, Lequesne's funktionella index, förändrad smärtbild (smärta på 100 mm VAS-skala) allmänt handikapp (enligt 100 mm VAS).
85 patienter fick Avosol, 300 mg per dag, och 79 fick placebo. 144 patienter kunde utvärderas efter 6 månader (75 i ASU-gruppen och 69 i Placebogruppen).
Funktionen (mätt med LFI) förbättrades med statistisk signifikans i ASU-gruppen. Smärtan minskade också signifikant i ASU-gruppen (färre patienter behövde NSAID) - liksom det allmänna handikappet . Effekten var mer uttalad vid höfledsartros än vid knäledsartros. En kvarstående effekt i samtliga parametrar kvarstod under 8-månaders-uppföljningen, 2 månader efter avslutad behandling.
3. Appelboom T, Schuermans J, Verbruggen G, Henrotin Y, Reginster JY.:
Symptoms modifying effect of avocado/soybean unsaponifiables (ASU) in knee osteoarthritis. A double blind, prospective, placebo-controlled study.
Scand J Rheumatol 2001;30(4):242-7.
260 öppenvårdspatienter i åldern 45-80 år av båda könen och med diagnostiserad, symptomgivande (smärta VAS > 30 mm, LFI mellan 4 och 12) knäledsartros i minst 3 månader, inkluderades till en 3 månaders multicenter, dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie med 3 parallella grupper, 300 mg resp 600 mg ASU dagligen eller placebo. Alla hade haft en daglig förbrukning av smärtstillande eller anti-inflamma-toriska (NSAID:s) medel motsvarande 90-110 mg diklofenak under de senaste 15 dagarna före inklusionen (referensperiod). Denna dos hölls sedan oförändrad under studiens första 30 dagar och anpassades efter behov under studiens andra och tredje månader. Primär effektparameter var intag av smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel under dagarna 30-90 (omräknat till ekvivalent mängd diklofenak). Därutöver bestämdes smärta (mätt med VAS), funktionsindex (LFI) och en allmän (global) värdering av effekten av såväl patient som läkare.
Ingen statistisk skillnad avseende gruppernas sammansättning eller deras grad av artros fanns vid studiens början – med undantag för patienternas vikt. Med ett dubbelblint förfarande fick en grupp (86 patienter) 300 mg Avosol, en grupp (86 patienter) 600 mg Avosol och en grupp (88 patienter) placebo. 35 patienter avbröt studien och 54 patienter avvek från studiens upplägg, varför 206 patienter återstod för analys enligt protokollet (65/Avosol 300 mg; 69/Avosol 600 mg och 72 placebo).
En statistisk säkerställd skillnad uppmättes för alla mätparametrarna till förmån för de båda Avosol-grupperna jämfört med placebo. Ingen signifikant skillnad uppmättes för läkemedelsförbrukningen under dag 30-60 eller dag 60-90 mellan de båda Avosol-grupperna. I båda fallen var effekten statistiskt signifikant bättre än placebo. Båda grupperna hade också ett signifikant större antal patienter, vars läkemedelskonsumtion dag 30-90 reducerades med minst 50% av referensperiodens konsumtion jämfört med placebo. På samma sätt var antalet dagar som krävde samtidig behandling med läkemedel mindre i Avosol-grupperna än i placebogruppen. Inte heller här fanns någon skillnad mellan de två ASU-dosgrupperna.
Från andra månadens behandling och framåt (dag 60-90) visades en statistisk förbättring för effektparametrarna smärta och Lesquesne’s index i båda ASU-grupperna jämfört med placebo, ingen skillnad förelåg mellan dosen 300 mg/dag och 600 mg/dag.
Alla tre grupperna uppvisade ett likartat biverkningsmönster, där milda gastrointestinala besvär var det dominerande besväret.
Författarna sammanfattar att 300 mg Avosol ger samma effekt som 600 mg. 300 mg per dag Avosol synes därför vara den lämpligaste dagsdosen.
4. Lequesne M, Maheu E, Cadet C, Dreiser RL.:
Structural effect of avocado/soybean unsaponifiables on joint space loss in osteoarthritis of the hip.
Arthritis Rheum. 2002;47(1):50-8.
163 patienter, med regelbundet smärtsam höftartros i minst 6 månader, ingick i en multicenter, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie, som pågick under 2 år. Primärt effektkriterium var en minskning av ledens spaltbredd, mätt med röntgen av höften framifrån i stående ställning. Sekundära effektparametrar var Lequesne’s funktionsindex (LFI, ett funktionsindex, som sammanväger smärta och obehag under olika omständigheter, maximal gångsträcka och dagliga aktiviteter), smärta mätt med VAS, förbrukning av smärtlindrande medel samt patienternas och läkarnas allmänna bedömning av tillståndet.
108 patienter (72 män, 36 kvinnor, medelålder 64 år) kunde utvärderas radiologiskt efter 2 års behandling med ASU (55 pat.) eller placebo (53 pat.). Vid en övergripande jämförelse fann man ingen skillnad i ledens spaltbredd mellan grupperna. När patientmaterialet emellertid delades in i undergrupper, baserade på sjukdomens svårighetsgrad, uppvisade den mest angripna gruppen en markant mindre minskning av ledens spaltbredd jämfört med motsvarande under-grupp bland de placebo-behandlade. Skillnaden var statistiskt säkerställd. För övriga parametrar visades ingen statistisk skillnad mellan grupperna.
Författarna konkluderar att Avosol kan ha en strukturell effekt vid artros-sjukdom. Man efterlyser dock resultat av en större placebokontrollerad studie på höftledsartros.
